Rot av tal

Matematiska operationer
v  r
Addition (+)
term + term
addend + addend
= summa
Subtraktion (−)
term − term
minuend − subtrahend
= differens
Multiplikation (× eller ·)
faktor × faktor
multiplikator × multiplikand
= produkt
Division (÷ eller /)
täljare / nämnare
dividend / divisor
= kvot
Moduloräkning (mod)
dividend mod divisor = rest
Exponentiering (^)
basexponent = potens
n:te roten (√)
grad radikand = rot
Logaritm (log)
logbas(potens) = exponent

En n:te rot till ett tal a är ett tal x sådant att xn = a. Rottecknet är en operator på talet a.

  • Fallet n = 2 kallas kvadratrot, det som ofta avses med "roten ur" ett tal
  • Fallet n = 3 kallas kubikrot

Den n:te roten till ett tal betecknas:

a n {\displaystyle {\sqrt[{n}]{a}}}

Talet n {\displaystyle n} benämns grad eller rotindex och a {\displaystyle a} benämns radikand.

Beräkning

Rötter kan beräknas med hjälp av logaritmer då

x n = e ln x n {\displaystyle {\sqrt[{n}]{x}}=e^{\frac {\ln x}{n}}}

Algoritm

För att beräkna A n {\displaystyle {\sqrt[{n}]{A}}} kan följande algoritm användas:

  1. Gör en första gissning x 0 {\displaystyle x_{0}} (ju närmare A n {\displaystyle {\sqrt[{n}]{A}}} desto snabbare konvergerar algoritmen).
  2. x k + 1 = 1 n [ ( n 1 ) x k + A x k n 1 ] {\displaystyle x_{k+1}={\frac {1}{n}}\left[{(n-1)x_{k}+{\frac {A}{x_{k}^{n-1}}}}\right]}
  3. Upprepa steg 2 tills önskad precision är uppnådd

Härledning

Algoritmen kan härledas från Newton-Raphsons metod.

A n = x x n A = 0 {\displaystyle {\sqrt[{n}]{A}}=x\Leftrightarrow x^{n}-A=0}

Vi söker alltså nollstället till

f ( x ) = x n A   {\displaystyle f(x)=x^{n}-A\ }

Iterationsformeln blir

x k + 1 = x k f ( x k ) f ( x k ) = x k x k n A n x k n 1 = n x k n ( x k n A ) n x k n 1 = 1 n [ ( n 1 ) x k + A x k n 1 ] {\displaystyle x_{k+1}=x_{k}-{\frac {f(x_{k})}{f'(x_{k})}}=x_{k}-{\frac {x_{k}^{n}-A}{n\cdot x_{k}^{n-1}}}={\frac {n\cdot x_{k}^{n}-(x_{k}^{n}-A)}{n\cdot x_{k}^{n-1}}}={\frac {1}{n}}\left[{(n-1)x_{k}+{\frac {A}{x_{k}^{n-1}}}}\right]}

Ett specialfall är då n = 2 vilket är mer känt som den babyloniska metoden.

Se även

Källor

  • Matematisk uppslagsbok, William Karush, W&W, 1962