Nollhypotes

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

En nollhypotes är ett centralt begrepp för hypotesprövning inom statistisk inferens. Nollhypotesen noteras vanligen med H 0 {\displaystyle H_{0}} , medan den alternativa hypotesen noteras H a {\displaystyle H_{a}} eller H 1 {\displaystyle H_{1}} . Vid hypotesprövning är man vanligen intresserad av den alternativa hypotesen, men uttrycker oftast resultatet från hypotesprövning om nollhypotesen. Nollhypotesen är den utgångspunkt som man vanligen har då man genomför beräkning av det kritiska värdet och vid bestämmandet av testvariabeln.[1]

I klinisk prövning innebär nollhypotesen att ett preparat saknar egen verkan jämfört med placebo.

Typer

Exakt Hypotes

Om en nollhypotes är exakt så innebär det att hypotesen är definierad med ett exakt värde. Till exempel H 0 : μ 0 = μ = 10 {\displaystyle H_{0}:\mu _{0}=\mu =10}

Då ett dubbelsidigt test görs är nollhypotesen av denna typ. Den alternativa hypotesen har då definitionen H a : μ μ 0 {\displaystyle H_{a}:\mu \neq \mu _{0}}

Sammansatt Hypotes

En sammansatt nollhypotes innebär att hypotesen inkluderar en värdemängd. Till exempel H 0 : μ μ 0 = 10 {\displaystyle H_{0}:\mu \leq \mu _{0}=10} .

Vid ett asymmetriskt test är nollhypotesen sammansatt, och den alternativa hypotesen ( H a {\displaystyle H_{a}} ) är komplementet till H 0 {\displaystyle H_{0}} .

Se även

  • korrelation
  • nollalternativ

Källor

  1. ^ Bain, L.J. and Engelhardt, M. (2000) (på engelska). Introduction to Probability and Mathematical Statistics (2). Cengage Learning. ISBN 9-780-53438020-5