Mirjam Tuominen

Mirjam Tuominen
Mirjam Tuominen under 1940-talet.
Född19 april 1913[1][2][3]
Kajana[4], Finland
Död31 juli 1967[1][2] (54 år)
Helsingfors[4]
Medborgare iFinland
SysselsättningFörfattare
BarnTuva Korsström (f. 1946)
Utmärkelser
Tollanderska priset (1948)
Redigera Wikidata

Mirjam Irene Tuominen, född 19 april 1913 i Kajana, död 31 juli 1967 i Helsingfors, var en finländsk svenskspråkig författare.

Biografi

När Mirjam Tuominen var sju år gammal dog hennes far kontorschefen Ernst Tuominen, och hon växte upp med modern Irene Barck och tre systrar. Hon tog studentexamen 1931, studerade bland annat litteratur och konsthistoria vid Helsingfors universitet och blev filosofie magister 1935. Efter ett år som au pair i Paris, då hon också studerade franska och litteratur, återvände hon till Finland och debuterade 1938 med novellsamlingen Tidig tvekan.

Vid vinterkrigets utbrott 1939 gifte Mirjam Tuominen sig med Torsten Korsström och flyttade till Nykarleby. Efter debuten ägnade hon sig huvudsakligen åt författarskapet och litteraturkritiken.

Mirjam Tuominens "novellkonst pejlar med intellektuell skärpa och nervös känslighet människans reaktioner i en tillvaro, som behärskas av gåtfulla, mörka makter" (Litteraturhandboken 1971).

Andra världskriget och uppgörelsen med nazismen är ett viktigt tema i Mirjam Tuominens författarskap. I Besk Brygd (1947) är offer- och bödelproblematiken ett genomgående tema. En utgångspunkt för boken var en tidningsnotis om en tysk soldat som kastat en liten judisk pojke i en avloppsbrunn.

I slutet av 1940-talet genomgick Mirjam Tuominens liv en förändring på flera plan. Hon bröt upp från Nykarleby och sitt äktenskap och bosatte sig i Helsingfors med sina två döttrar. Ett stort antal nonfigurativa teckningar i blyerts och krita kom till under 1955–1960. Även författarskapet ändrade form och i mitten av 1950-talet övergick Tuominen från prosa till lyrik. Den första diktsamlingen hette Under jorden sjönk (1954). Under 1950-talet gav hon ut ytterligare fyra diktsamlingar. I dikterna finns bl.a. religiösa motiv.

Under 1950-talet hade Mirjam Tuominen börjat intressera sig för den romersk-katolska kyrkan och 1963 konverterade hon till katolicismen. Betraktelseboken Gud är närvarande utkom 1961.

Tuominen var mor till läraren, översättaren Kyra Korsström (1941–2021) och författaren Tuva Korsström (f. 1946).

Hennes arkiv finns hos Svenska litteratursällskapet i Finland.

Bibliografi

Egna verk

  • Tidig tvekan, 1938
  • Murar, 1939
  • Visshet, 1942
  • Mörka gudar; Besk brygd, 1944
  • Kris, 1946
  • Tvekan: noveller i urval, 1947
  • Bliva ingen: prosa, 1949
  • Stadier: essäer och översikter, 1949
  • Tema med variationer, 1952
  • Monokord, 1954
  • Under jorden sjönk, 1954
  • Dikter III, 1956
  • Vid gaitans, 1957
  • I tunga hängen mognar bären, 1959
  • Hölderlin, 1960
  • Gud är närvarande, 1961

Postuma verk

  • Mirjam Tuominen i urval 1: Ny gryning, 1989
  • Mirjam Tuominen i urval 2: Det outgrundliga leendet, 1990
  • Mirjam Tuominen: Icke-bilder, 1955-60, ei-kuvia. Utställning. Amos Andersons konstmuseum, 24.8.–7.10.1990. (Parallelltext på finska och svenska.)
  • Mirjam Tuominen i urval 3: Förstumning och inristning, 1992
  • Flickan som blev en växt: Prosa 1938–1949 av Mirjam Tuominen. Urval av Tuva Korsström, 2000
  • Samlade noveller 1, 2018
  • Samlade noveller 2, 2018
  • Bliva ingen, 2018

Översättningar

Litteratur

  • Ghita Barck (1983). Mirjam Irene Tuominen : i liv och dikt / av Ghita Barck.. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors. Wikidata Q113529848. ISBN 951-9017-93-3. https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022142. 
  • Korsström, Tuva (2018). Älvan och jordanden: En biografi om Mirjam Tuominen och Torsten Korsström. Helsingfors: Schildts & Söderströms. ISBN 978-951-52-4636-3 
  • Litteraturhandboken När Var Hur, 1971.

Källor

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Store norske leksikon, Mirjam Tuominen.[källa från Wikidata]
  3. ^ Mirjam Tuominen, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Mirjam Tuominen, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland.[källa från Wikidata]

Externa länkar

  • ”Tuominen, Mirjam”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5165-1416928957771 
  • Tuominen, Mirjam i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  • Mirjam Tuominen på Svenska Yle Arkivet.
  • Mirjam Tuominen.
  • Författarporträtt om Mirjam Tuominen hos Svenska litteratursällskapet i Finland.
  • Nordisk kvinnolitteraturhistoria.
  • Mirjam Tuominens arkiv vid Svenska litteratursällskapet i Finland.


v  r
Tollanderska priset av Svenska litteratursällskapet i Finland
1913-1929
1913: Valfrid Vasenius, Bertel Gripenberg · 1914: Hjalmar Procopé, Arvid Mörne, Jacob Tegengren · 1915: Jacob Tegengren, John Arnold Bergh, Sigrid Backman · 1916: Hjalmar Procopé, Ture Janson, Richard Malmberg, Runar Schildt · 1917: Karin Smirnoff, Jarl Hemmer, Ragnar Ekelund, Erik Furuhjelm, Gabriel Sanden · 1918: Emil Zilliacus, Runar Schildt · 1919: Ragnar Ekelund · 1920: Jarl Hemmer · 1921: Arvid Mörne · 1922: Josefina Bengts · 1923: Ture Janson · 1924: Wilhelm Ruuth · 1925: Sigurd Nordenstreng · 1926: Bertel Gripenberg · 1927: Arvid Mörne · 1928: Gabriel Rein · 1929: Arvid Mörne
1930-1949
1930: Emil Zilliacus · 1931: Arvid Mörne · 1932: Emil Zilliacus · 1933: R.R. Eklund · 1934: Hagar Olsson · 1935: Hans Ruin · 1936: Sigurd Frosterus · 1937: Sally Salminen · 1938: Eric Anthoni · 1939: Harald Jernström · 1940: Jacob Tegengren · 1941: Ivar Heikel · 1942: Bertel Gripenberg · 1943: Elmer Diktonius · 1944: R.R. Eklund · 1945: Bertel Hintze · 1946: Solveig von Schoultz · 1947: Olav Ahlbäck · 1948: Mirjam Tuominen · 1949: Sven Lindman
1950-1969
1950: Hagar Olsson · 1951: Eirik Hornborg · 1952: Göran Schildt · 1953: Walentin Chorell · 1954: Oscar Parland · 1955: Ole Torvalds · 1956: Göran Stenius · 1957: Åke Granlund · 1958: Bo Carpelan · 1959: Carl-Rudolf Gardberg · 1960: Erik Heinrichs · 1961: Anna Bondestam · 1962: Bo Carpelan · 1963: Oscar Parland · 1964: Nils Erik Wickberg · 1965: Lars Huldén · 1966: Christer Kihlman · 1967: Rabbe Enckell, Anders Cleve · 1968: Birgit Klockars, Kurt Zilliacus · 1969: Ralf Nordgren, Johan Wrede
1970-1989
1970: John Gardberg · 1971: Tove Jansson · 1972: Karin Allardt Ekelund · 1973: Olof Enckell · 1974: Tito Colliander · 1975: Oscar Nikula · 1976: Thomas Warburton · 1977: Nils Erik Wickberg · 1978: Valdemar Nyman · 1979: Anna Bondestam · 1980: Stig Jägerskiöld · 1981: Solveig von Schoultz · 1982: Lorenz von Numers · 1983: Bo Carpelan · 1984: Torsten Steinby · 1985: Johannes Salminen · 1986: Gösta Ågren · 1987: Georg Henrik von Wright · 1988: Christer Kihlman · 1989: Johan Wrede
1990-2009
1990: Peter Sandelin · 1991: Göran Schildt · 1992: Mikael Enckell · 1993: Jan-Magnus Jansson · 1994: Claes Andersson · 1995: Lars Huldén · 1996: Erik Allardt · 1997: Olle Sirén · 1998: Tua Forsström · 1999: Märta Tikkanen · 2000: George C. Schoolfield · 2001: Erik Kruskopf · 2002: Jörn Donner · 2003: Merete Mazzarella · 2004: Carl Jacob Gardberg · 2005: Irmelin Sandman Lilius · 2006: Inga-Britt Wik · 2007: Johan Bargum · 2008: Klaus Törnudd · 2009: Leif Salmén
2010-
2010: Ralf Långbacka · 2011: Ulla-Lena Lundberg · 2012: Kurt Högnäs · 2013: Rainer Knapas · 2014: Bo Lönnqvist · 2015: Birgitta Boucht · 2016: Bengt Ahlfors · 2017: Max Engman · 2018: Kjell Westö · 2019: Tuva Korsström · 2020: Monika Fagerholm · 2021: Fredrik Lång · 2022: Robert Åsbacka · 2023: Gustav Björkstrand
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 37069977LCCN: n84045606ISNI: 0000 0001 2128 3319GND: 12849154XLibris XL: gdsvxgd00t1vkrl Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 050613855BNF: cb13488702g (data)