Katalanskans uttal och fonologi
 | Den här artikeln uppfyller inte Wikipedias riktlinjer och behöver:
Motivering: Språkvetenskapliga oklarheter. Se diskussionssidan. När bristerna åtgärdats, kan mallen tas bort. Mallen är daterad: 2022-11. |
| Katalansk fonologi |
|---|
| Ljudprov på katalanska (kort presentation av Montjuïc).
|
- För grunderna i katalanskan, se katalansk grammatik.
Uttalet i katalanskan och dess fonologi – erbjuder både likheter och olikheter gentemot grannspråken spanska och franska. Dessutom skiljer sig en del uttal åt beroende på dialekt och varietet (valencianskan i söder har fler likheter med spanskan).
Betoning och uttalsmarkörer
Katalanskans betoning liknar det i spanska, med några betydelsefulla skillnader. Det följer i stort sett fyra grundregler:
- Vid ordslut på diftong betonas den sista stavelsen.
- Vid ordslut på (enkel) vokal, (enkel) vokal + s, -en eller -in betonas den näst sista stavelsen.
- I övriga ord betonas den sista vokalen/diftongen.
- Undantag från ovanstående regler markeras med accenttecken, som exempelvis i sofà ('soffa'), jardí ('trädgård'), progrés ('framsteg'), París och sorprèn ('hen kommer').[1]
Till skillnad från i spanska sätts därför ingen betoningsaccent ut vid ord som passaran (spanska: pasarán, 'de kommer att passera') eller Maria (spanska: María), trots att de har samma betoning som i spanskan.
I katalanskan finns två olika ordaccenter – grav och akut.[1]
- [a], betonat [ɛ] och betonat [ɔ] har bara grav accent: à, è och ò.
- [é], [í], [ó] och [ú] har bara akut accent: é, í, ó och ú.
Accenttecken används även i en- och tvåstaviga ord med samma stavning men olika betydelse och/eller uttal. Exempel:[1]
- déu ('gud') – deu ('tio')
- dóna ('hen ger') – dona ('kvinna')
- féu ('hen har gjort') – feu ('ni gör', 'gör [ni]')
- nét ('barnbarn) – net ('ren')
- té ('hen tar') – te ('te')
Trema används i fyra olika situationer:[1]
- när i och u uttalas som separata vokaler och inte som del av diftong: raïm ('klase'), reüll ('sidoblick')
- när i inte är stumt utan uttalas som vokal: reïx ('hen går ut igen')
- när u inte är stumt utan del av diftong: aigües ('vatten', plural)
- när i är vokaliskt och inte konsonantiskt: conduïa ('jag/hen körde')
Vokaler
Katalanskan innehåller fonologiskt sju eller åtta olika vokalljud, beroende på dialekt. Där finns öppen, främre, icke-rundad (/a/), halvsluten, främre, icke-rundad (/e/), halvöppen, främre, icke-rundad (/ɛ/), sluten, främre, icke-rundad (/i/), halvsluten, bakre, rundad (/o/), halvöppen, bakre, rundad (/ɔ/), sluten, bakre, rundad (/u/) och mellanposition, central (/ə/). Den sistnämnda, ofta benämnd neutral vokal, saknas i de västligaste/södra dialekterna och förekommer endast i obetonad position i de centrala och östliga dialekterna; lokalt i baleariskan kan den neutrala vokalen även användas i betonad position. Den neutrala vokalens omfattande användning gör att många pluralformer av (feminina) substantiv kan låta likadant på spanska och katalanska; på spanska är då standardstavningen -as och på katalanska -es.
| Främre | Central | Bakre | ||
|---|---|---|---|---|
| Sluten | 
| |||
| Halvsluten | ||||
| Mellanposition | ||||
| Halvöppen | ||||
| Öppen | ||||
Konsonanter
Katalanskans konsonanter har likheter med både spanska och occitanska. Dessutom finns vissa uttalsskillnader beroende på dialekt. Bland likheterna med spanskan finns (i många dialekter) en tendens att i många sammanhang uttala bokstäverna 'b' och 'v' som /β/; dessutom uttalas ll som /ʎ/ och 'd' ofta som /ð/; . Bland likheterna med franskan finns uttal av 'j' samt 'g' före mjuk vokal som /ʒ/, av 'z' som /z/ plus nolluttal av många slutkonsonanter samt inledande 'h'.
| Bokstav | IPA | Exempel | Anmärkningar |
|---|---|---|---|
| b | /b/ /β/ /bb/ /p/ /-/ | bo arriba amable dissabte amb | normalfallet (NF) NF vid -bl framför tonlös konsonant i final ställning |
| c | /k/ /s/ | correus (post) cinc (fem) | framför a, o, u eller konsonant i final ställning |
| ç | /s/ /z/ | començar (börja) feliçment (lyckligt) | NF framför tonande konsonant |
| d | /d/ /ð/ /t/ /-/ | demà (i morgon) vegades (gånger) fred (kall) records (inspelningar) | |
| f | /f/ | agafa | NF |
| g | /g/ /ɣ/ /gg/ /ʒ/ /k/ | garatge (garage) agafa arreglar (reglera) girar (svänga) llarg (bred) | framför a, o, u eller konsonant efter vokal, frikativ, likvid framför e, i framför tonlös konsonant eller finalt |
| gu | /g/ /ɣ/ | guia digui | framför e, i efter vokal, frikativ, likvid |
| h | /-/ | hola | stumt |
| j | /ʒ/ | ja | |
| k | /k/ | kurd | endast i utländska lånord |
| l | /l/ | telefonar (ringa) | NF |
| l·l | /ll/ | pel·lícula (film) | NF |
| ll | /ʎ/ | ella (hon) | NF |
| m | /m/ | família (familj) | NF |
| n | /n/ /ɲ/ ŋ /m/ | anar (gå) enginyer (ingenjör) 'encara confitura (sylt) | NF framför palataler framför velarer och stumma g, c framför labialer |
| ny | /ɲ/ | sennyor (herre) | NF |
| p | /p/ /-/ | aeroport (flygplats) comptar (räkna), camp (fält) | NF mellan m/n och en klusil/frikativ; i final ställning efter m |
| q qu | /k/ /k/ | quatre (fyra) aquesta (denna) | framför /w/ framför e, i |
| r | /r/ /ɾ/ /-/ | records ara (nu) senyor | NF intervokalt finalt i flerstaviga ord |
| rr | /r/ | arribo (jag anländer) | NF |
| s | /s/ /z/ /-/ | seny casa (hus) aquest | NF intervokalt i orden aquest och aquests |
| ss | /s/ | pessetes (pesetas) | NF |
| t | /t/ /d/ /-/ | taxi viatge urgent, curts | NF intervokalt i konsonantgrupp framför tonande ljud i final ställning efter n eller l; mellan r och s i final ställning |
| v | /b/ /β/ | vostè (Ni) avui (idag) | NF efter vokal, frikativ, likvid |
| x | /ks/ /ʃ/ /gz/ | taxi marxa exemple | (NF) efter konsonant eller i; initialt mellan initialt e och vokal/tonande konsonant |
| z | /z/ | onze | NF |
Referenser
Noter
- ^ [a b c d] Nosell 1996, s. XV
- ^ IEC/Rafl 1999, s. 14
Källförteckning
- Nosell, Dan; Casas i Vilella, Marta (1996). Diccionari català-suec. Diccionaris d'enciclopèdia catalana / Sèrie diccionaris bilingües (1. ed., [korrigerat nytr.]). Barcelona: Enciclopèdia Catalana. ISBN 84-7739-838-0
| |||||
| ||||||||||||||||
