Helsingforsdeklarationen

Helsingforsdeklarationen från 1964 föreskriver etiska regler för forskning på människor. Deklarationen antogs av World Medical Association (WMA) och riktas till läkare och andra som deltar i medicinsk forskning. Deklarationen är en central forskningsetisk riktlinje. Den är inte juridiskt bindande men påverkar nationell lagstiftning i olika länder.^[1] Deklarationen avser all forskning som använder sig av prover och data som går att identifiera. En av de mest grundläggande principerna i deklarationen är att omsorgen om individen ska vara i centrum, det vill säga gå före både vetenskapens och samhällets intressen.^[1] Till de etiska riktlinjerna hör att man måste ha informerat samtycke från en försöksperson, eller för omyndiga personer en person som har försökspersonens bästa för ögonen. I deklarationen kan man också läsa att deltagarnas privatliv måste värnas om och den information man erhåller måste vara konfidentiell.^[1]

Internationella läkarförbundet har förbundit sig att följa deklarationen, och ingen tidskrift får publicera artiklar om forskning som inte utförts i enlighet med den.

Deklarationen har uppdaterats 9 gånger sedan den skrevs fram till år 2013.^[2]

Referenser