Dag Anckar

Dag Anckar
Född12 februari 1940[1] (84 år)
Medborgare iFinland
SysselsättningStatsvetare
ArbetsgivareMittuniversitetet
Åbo Akademi
SläktingarOlle Anckar (syskon)
Utmärkelser
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris (1972)
Riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden[2]
Redigera Wikidata

Dag Börje Börjesson Anckar, född 12 februari 1940 i Helsingfors, finlandssvensk statsvetare och professor emeritus i statsvetenskap.

Anckar inledde sina studier i statsvetenskap vid Åbo Akademi under 1960-talet och avlade politices licentiat-examen 1970. Ett år senare presenterade han sin doktorsavhandling, Partiopinioner och utrikespolitik. Efter en tjänst som forskarassistent och befordran till docent 1972 kom han 1973 att ta över professorsstolen, först som vikarierande och från 1974 som ordinarie, efter sin handledare Sven Lindman. Anckar var dekanus för fakulteten 1975-78 och 1986-87 samt gästprofessor vid Mittuniversitetet från 1994. Han har även varit medlem i styrelsen för NOPSA (Nordic Political Science Association), vars ordförande han var 1984-87. I den statsvetenskapliga världsorganisationen IPSAs exekutivkommitté ingick han under åren 1988-1994. Han utsågs till hedersdoktor vid Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet 1998[3] och vid Åbo universitet 2003[4].

Under sina 30 år som professor kom Anckar tidigt att personifiera statsvetenskapen vid Åbo Akademi och i hela Svenskfinland. Hans forskningsintressen har varierat under hans långa akademiska liv. Från att ha varit en av de tongivande i debatten kring den finska presidentmakten under 1970- och 80-talen kom hans intresse i slutet av 1980-talet och under 1990-talet att istället ägnas mikrostater och östater, vilket bl.a. inneburit många och långa forskningsresor till öar, främst i Stilla Havet. Han har varit handlare för fler kända finlandssvenska forskare, exempelvis Lauri Karvonen och Marie-Louise von Bergmann-Winberg. Tillsammans med Barry Bartman från University of Prince Edward Island utförde han även 2000 en utredning angående förutsättningarna för ett självständigt Åland. Efter pensioneringen har Anckar fortsatt sin forskargärning som emeritus. Dag Anckar är far till professor Carsten Anckar.

Bibliografi

  • Partiopinioner och utrikespolitik : en studie av partipolitiska pressopinioner kring ett antal händelser i Finlands utrikespolitik 1955-1963 (1971; doktorsavhandling)
  • Government and administration : three papers on governmental responsiveness and administrative development (1977)
  • Prospects for neutrality - the case of Finland (1982)
  • Folket och presidenten: en författningspolitisk studie (1984)
  • Sven Lindman: hans vetenskapssyn och vetenskapliga gärning (1986)
  • Rationality and legitimacy: essays on political theory (1988)
  • Politics and geography: contributions to an interface (1997)
  • Ett ramverk för ett självständigt Åland (2000) (med Barry Bartmann)
  • Politik i lilleputtar: mikrostater i komparativ belysning (2004)

Referenser

  1. ^ Dag Anckar, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Vem och Vad, 2010, s. 36.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Dag Anckar”. Uppsala universitet. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131023060453/http://katalog.uu.se/empInfo/?id=N99-1313. Läst 22 oktober 2013. 
  4. ^ ”Kunniatohtorit 2003”. Åbo universitet. Arkiverad från originalet den 8 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150708143928/http://www.utu.fi/fi/sivustot/promootio/kunniatohtorit/Sivut/kunniatohtorit-2003.aspx. Läst 6 juli 2015. 


v  r
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris av Svenska litteratursällskapet i Finland
1920-1939
1920: Gunnar Castrén · 1921: Rolf Witting · 1922: Jarl Wasastjerna · 1923: Erik Nordenskiöld · 1923: Hjalmar Tallqvist · 1924: Tor Karsten · 1925: Albert Lilius · 1926: Magnus Hammarström · 1927: Carl Axel Nordman · 1927: Ossian Aschan · 1928: Hugo Pipping · 1929: Yrjö Hirn · 1930: Ragnar Hemmer · 1931: Väinö Tanner · 1932: K. J. Hartman · 1933: Karl Lindman · 1934: Gabriel Nikander · 1935: Ragnar Granit · 1936: Eirik Hornborg · 1937: Hans Ruin · 1938: Eric Anthoni · 1939: Johannes Wahlberg
1940-1959
1940: Rafael Karsten · 1941: Lars-Ivar Ringbom · 1942: E. N. Tigerstedt · 1943: Bruno Lesch · 1944: Nils Cleve · 1945: Erik Ekelund · 1946: Bertel Hintze · 1947: Kurt Buch · 1948: Gunvor Kerkkonen · 1949: Olav Ahlbäck · 1950: Göran Schildt · 1951: Jacobus Sundman · 1952: Carl-Eric Thors · 1953: Jan-Magnus Jansson · 1954: Gunnar Fougstedt · 1955: Erik Stenius · 1956: Hans Blomberg · 1957: Lars Wahlbeck · 1958: Åke Granlund · 1959: Carl-Rudolf Gardberg
1960-1979
1960: Lars-Ivar Ringbom · 1961: C. E. Knoellinger · 1962: Lars Huldén · 1963: Edward Andersson · 1964: Lars Erik Taxell · 1964: Bengt von Törne · 1965: Olof Riska · 1966: Carl Axel Nordman · 1967: John Vikström · 1967: Johan Wrede · 1968: Stig Jägerskiöld · 1969: Stig-Erik Bergström · 1970: Björn Kurtén · 1971: Nils Storå · 1972: Dag Anckar · 1973: Torsten Edgren · 1974: Caj-Gunnar Lindström · 1974: Leif Nordberg · 1975: Carl Jacob Gardberg · 1976: Hans Saxén · 1977: Birgit Klockars · 1978: Fabian Dahlström · 1979: Erik Andersson
1980-1999
1980: Krister Ståhlberg · 1981: Peter Slotte · 1981: Rainer Fagerlund · 1982: Allan Rosas · 1982: Peter Wetterstein · 1983: Göran Djupsund · 1983: Lauri Karvonen · 1984: Max Engman · 1985: Tore Ahlbäck · 1985: Mariam Ginman · 1986: Lena Sisula-Tulokas · 1986: Olle Sirén · 1987: Eljas Orrman · 1988: Ilkka Hirvonen · 1989: Ann-Marie Ivars · 1990: Marketta Sundman · 1991: Anne-Marie Londen · 1992: Ulrika Wolf-Knuts · 1993: Nils Erik Villstrand · 1994: Anna-Maria Åström · 1995: Seppo Kjellberg · 1996: Harriet Strandell · 1997: Mikael Lindfelt · 1998: Merja Koskela · 1999: Beatrice Silén · 1999: Juhani Martikainen
2000-2019
2000: John Sundholm · 2001: Björn Vikström · 2002: Holger Lillqvist · 2003: Petri Salo · 2004: Susanne Österlund-Pötzsch · 2005: Henry Nygård · 2006: Anna Slotte-Lüttge · 2006: André Swanström · 2007: Jutta Ahlbeck-Rehn · 2008: Pamela Slotte · 2009: Nina Martola · 2010: Stefan Nygård · 2011: Mårten Knuts · 2011: Maria Vainio-Kurtakko · 2012: Michel Ekman · 2013: Charlotta af Hällström-Reijonen · 2013: Jennica Thylin-Klaus · 2014: Harry Lunabba · 2015: Julia Tidigs · 2016: Matias Kaihovirta · 2016: Anna Möller-Sibelius · 2017: Freja Rudels · 2018: Kari Tarkiainen · 2019: Julia Dahlberg
2020-2039
2020: Sarah Wikner · 2021: Sophie Holm